betan.se Familjeliv från en pappas synvinkel

5Nov/090

Separationsångest

Det är vinterns första natt med snö och som nu börjar bli rutin är pappan på väg till nya jobbet. Frånsett samma trista västkustvinterväder tynger även något annat den annars glada pappan, separationsångest!

Dessutom i flera dimensioner. Normalt är att jag blir lite ledsen men att det kan man tränga bort för det är ju bara tio timmar innan man är hemma igen. Sen har vi den ständiga oron att som konsult bli satt på ett uppdrag i en annan stad, och hemska tanke, ett annat land. Det förr givetvis mer troligt än det senare.

Dock så har det igår uppkommit en ny form av separationsångest men denna gången inte från pappan utan den lilla sonen som inte för allt i världen förstår att pappa försvinner på morgonen, han har ju alltid varit där under hela lilla Js liv.

J vaknar någon när jag äter frukost och är jätteorolig och nästan rädd bara för att när pappa visar sig bli lugn och glad då familjen åter är komplett. Visst blir man som far glad i själen att man betyder så mycket hos någon som man älskar så, men det gör även ont att veta att han lite senara åter igen undrar var pappa är och inte förstår. Det är skönt att min älskade A är hemma för att trösta. Och tur är att små trötta ögon även snart somnar om för att senare på morgonen inte alls uppvisa samma oro.

Jag tror minsann att jag inte är ensam om att ha separationsångest.

Pusha
   

Ämnen

Tags

Arkiv

Läsvärt

Listningar